The Mermaid Diary

Kategori: Filippinerna

Från livet på gatan till idag

I äran av internationella katt dagen tänkte jag berätta historien om dessa två, Shan Ian & Felix. Två kattungar jag räddade från gatan och deras förvandling.

Jag var pä väg till en fiesta när jag såg en liten kattunge, blind av smutset i ögonen, haltades bland sopor med nosen ner i marken: Han var hungrig. Det gör ont i hjärtat att se djur lida, så vi stannade och köpte street food i form av "Fish Balls" som vi lag framför kattungen som nappade direkt. Bara att se hur snabbt han försökte få i sig maten var hjärtskärande och jag kunde inte lämna honom. Väl på festen fick jag en filt och en låda att bära hem honom i. Jag satt och klappade honom lugnande. Hemma tvättade vi av honom, avlusade, och gav honom mat. Han fick all vård & vaccin han behövde hos vetrinären. Varje dag tvättade vi ögonen och varje dag kunde han se bättre. Vi gick upp flera ggr per natt för att han skulle få i sig tillräckligt. Han var rumsren ända från början och han sov under min haka varje natt. Från blind, haltandes och undernärd till en stor och  ståtlig katt med skinande päls. 

Vi antog att det var en hona så vi döpte hen till Shanaia efter skådespelerskan, men hos vetrinären konstaterade dom att det var en hane och då blev det "Shan - Ian" istället. 

Första dagen! 

Första mötet med våran dåvarande rescue dog Curly

Han älskade att duscha, varje gång jag stod i duschen stod han utanför och jamade för att få komma in. Och han gillade att hoppa på flush knappen till toaletten, han var helt enkelt fascinerad av vatten. \

Ser ni att ena ögat är mindre? 

Han började läsa.. och fick fler och fler vänner! Hunden backy och vår maid's dotter!

En vacker dag så fick han en lillebror som alltid lekte med honom, och Shan Ian blev världens bästa mor haha. Han tvättade, och beskyddade honom alltid och var världens bästa lek kamrat. Han blev inte ens arg när Felix väckte honom. 

\ 

 

 Han älskade att tugga på bomull vilket fick honom att se ut som Santa Claus haha.. 

När vår tid i Filippinerna var förbi var vi tvugna att välja: Låta våra guldstenar sitta i karantän i 3 månader för att kunna ta med dom till Sverige eller lämna över dom till en familj som vi litar på? Vi valde det sistnämnda för deras skull. 

 

 

 

My heart breaks

Det enda jag önskar att jag verkligen hade kunnat stoppat i resväskan och ta med mig hem till Sverige är dom här två rackarna: Felix & Shan Ian 

Bora Bora Boracayyy

DÄR PALMERNA BOR

Jag är nog lite jobbig men alltså vafan det går verkligen inte en dag utan att jag tänker tillbaka. Jag älskar att gå klädd i shorts och fina toppar och man kan när som helst slänga sig i vattnet. Har fått en del frågor som jag kommer svara på senare iallafall so då blir det lite längre inlägg :) 

SO MUCH LOVE

En väldigt kort men väldigt vacker video - TITTA! Ni kommer kanske gråta men samtidigt blir man så stolt, och så glad över att dessa underbara människor kan le mitt i allt det hemska, dom är så otroligt tacksamma/ 

Rescue operation in the isolated islands of Antique:

TACK! MARAMING SALAMAT PO! Det finns inga ord, tack tack tack till alla som har donerat en summa. Ni förstår nog inte vilken enorm skillnad det faktiskt gör!Stora organisationer har lyckat rena massor utav vatten, mödrar har bröstmjölkat bebisar som förlorat sina egna mammor, man ser hur medkänsla och kärleken flödar. Dem här bilderna hittade jag på facebook idag uppladdade av mina vänner som har engagerat sig, samlat ihop mat, vatten, blöjor, mat pulver, hygien kit med mera och har åkt till ställen som "ingen har hört ifrån" och det visade sig att på dessa platser fanns massor hjälp att ge!

           "Families sleeping under the leaves of the palm trees eating sea weeds and drinking rain water for 7 days.

FILIPPINERNA

Jag känner att jag måste följa upp mitt förra inlägg.. senaste tiden har varit otroligt nedstämnd här hemma över den extrema katastrofen som har hänt i en del av Filippinerna.Tänkte börja med att säga att ingen av min 'familj' eller vänner har blivit skadade eller påverkade utav stormen utom att elen har varit avstängd i en vecka. Ön jag är bosatt på i Filippinerna blev inte heller skadat alls vilket jag är otrooooligt tacksam och glad för. Man hade förutspått att tyfonen Yolanda/Haiyan skulle storma rakt in över Boracay men tyfonen ändrade riktining en aning och anlände dessutom 4 timmar tidigare en vad man trott, när det var låg tid vilket spelar otroligt stor roll i ett sånt här läge. Låg tid betyder att vattnet drar sig tillbaka märkbart mycket från stranden vissa tidpunkter på dan (det ska hända). OM det hade gått som man TRODDE hade det blivit enorma vågor och antaglien hela ön skulle ha varit under vatten, MEN DET HÄNDE JU INTE och det är en obeskrivlig tacksamhet jag känner för det. 

Men nu till det som HAR HÄNT: Staden Tabcoloban är den som är värst drabbad, 80% av staden är täckt av vatten! Pga av att den starka vinden orsakade 15 meter höga vågor, som en tsunami forsade vattnet från havet in över staden (1km), med oemotståndlig kraft, husen rasade in, bilarna flöt bort, allt rasade och folk drunknade. 10 000 + människor har dött av det här i EN provins. Många områden har fortfarande inte fått någon hjälp! Det ska sägas att otroligt många människor blev INTE informerade att en tyfon var på väg, dom hade ingen chans att förbereda sig alls, därför är döds siffran så hög. Förväntar man sig inte en storm och tsunami så går man ju runt på gatorna som vanligt istället för att evakuera.4 miljoner människor har påverkats av det här: Tex har dom ingen mat, inget rent säkert dricks vatten, ingen sjukvård vilket det säkerligen är många som är i desperat behov av just nu, folk behöver räddas, djur behövs ta hand om, elen funkar inte.. Och dom behöver självklart någonstans att bo! Tillfälliga boenden och sen ska hela städer renas upp och byggas upp igen det kräver väldigt mycket stöd från oss andra länder och det är vårt ansvar att ta hand om våra med människor, särkilt när det här extrem vädret inte hade varit så extremt om inte vi hade konsumerat så otroligt överdrivit mycket!! 

Jag kommer åka ner i Januari någon gång, då det som sagt är som mitt andra hem och jag trivs otroligt bra där, och då kommer jag&min mamma åka till dom områden som nu blivit drabbade av tyfonen, och göra all den välgörenhet vi kan. Vet inte vad det skulle vara i dagsläget men troligtvis på något sätt hjälpa till familjer att bygga upp deras hus igen och lära folk att simma. Självklart har min familj skänkt massor, det kan ni också! En liten gåva gör stor skillnad, om ni scrollar ner på min blogg så kommer ni hitta en annons till höger där ni enkelt kan smsa till ett nummer och skänka 50 kr. 

     Bilder från äventyr with my friendos i Filippinerna. Längtar varje daggg!!

HIT ME LIKE A RAY OF SUN